Regionmötet den 19 april ägde rum hos HumaNova på Skeppsbron och det var en vacker kväll när vårsolen äntligen bjöd på värme och Stockholms inlopp låg utanför fönstren som en glittrade matta. Mötet bjöd på djup och höjd, där både knopp och kropp fick sitt, med en härlig spännvidd på ämnena sexualitet och existensfilosofi. Den gemensamma beröringspunkten kan sammanfattas med ordet meningsfullhet.

25 medlemmar hade lockats in i Utsikten från ett vårsoligt Stockholm för att nätverka och lyssna till två inspirerande föreläsare.

Malin Drevstam, sexolog, socionom och leg psykoterapeut tillika uppskattad lärare på HumaNova, höll en energifylld föreläsning om lust. Hon berättade bl.a. att sexfrekvensen går ner i Sverige (lägst är den dock i Japan), mycket för att vi i högre grad dras mot ”ansträngningslösa belöningar” (är sex inte tillräckligt belönande så slutar vi anstränga oss) och för att det är så mycket annat som lockar och pockar på vår uppmärksamhet. Lust- och njutningsproblem löses bäst med hjälp av avslappning, bl.a. att andas sig till en inre trygg plats och från den platsen ägna sig åt ett nyfiket utforskande (snarare än att gå in i prestation).

Par har också olika ”kärleksspråk” och har därför svårt att hitta rätt i sin kommunikation. En övning är att sluta ögonen, andas, slappna av och därefter fråga sig: ”När känner jag mig som mest älskad?” När vi är på det klara med hur vi bäst tar emot kärlek är nästa steg att ge uttryck för det. Det är få partners som är tankeläsare och vi brukar vanligtvis utgå från vår egen mall i mötet med andra; vi ger på det sätt vi själva vill ta emot.

Här blir det tydligt att det finns olika uttryck – eller ”språk”, som Gary Chapman, författare till boken Kärlekens fem språk, har identifierat: fokus (1), gåvor (2), handling (3), ord/bekräftelse (4) och beröring/sex (5). Hur väl känner du till dina egna och din partners behov? På vems ”språk” uttrycker du din kärlek? 

Malin skriver också på en bok om anknytningsmönster kopplat till sexualitet. Men oavsett om vi är trygga eller otrygga, ambivalenta eller undvikande, leder oss mindfulness och medvetenhet om våra behov i en mer meningsfull och värdeladdad riktning.

Ann Lagerström fortsatte entusiastiskt på temat meningsfullhet med sitt filosofiska perspektiv på att vara människa. Ann är existentiell coach och ledarskapskonsult, utbildad i existentiell filosofi och psykologi. Hon har också mångårig bakgrund som journalist och författare, bl.a. på SvD:s Idag-sida och med boken Konsten att leva innerligt om existentialismens grundare Søren Kierkegaard (1813-1855). Hon inledde föreläsningen med att säga att vi alla har ”kastats” in i världen och därmed i en tid med meningsbärande möjligheter. Det innebär att välja att ta oss an uppgiften att leva och skapa mening. Denna meningsfullhet blir ett ”hemmabygge”, en subjektiv livssyn. Vi har dock alla gemensamma grundläggande förutsättningar, som det faktum att vi alla ska dö (1), att vi alla är i relation till allt som existerar (2), att vi är i ständig rörelse, dvs. en människa står aldrig still och förändras hela tiden (3), att vi alla ”byggs om” genom det vi är med om och det sätt på vilket vi möter världen (4) och att vi alla har frihet att välja, bl.a. hur vi förhåller oss till världen.

Ann hänvisar till filosofen Kierkegaard och vikten av att hitta sin sanning: ”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö”. Det som Kierkegaard intresserar sig för är vårt förhållningssätt till det sakförhållande som är livet. När vi är äkta och innerliga i vårt förhållande är vi i sanning. Kierkegaard menar att det är varje människas primära uppgift att var sann mot sig själv. Först då är hon sann gentemot andra. Detta kallar han att leva innerligt.

När vi då känner ett obehag, ett inre ”skav”, är det att betrakta som ett rop på oss själva. Då behöver vi lyssna inåt för att i högre grad leva i samförstånd med oss själva. Jag behöver höra rösten (1), acceptera den (2), göra ett val (3) och sedan handla (4). Att ständigt vara i rörelse, trots den oändliga osäkerheten – det är en av grundbultarna i existentiell coaching. Den kan också röra sig på olika nivåer: från den ytligaste som kretsar kring en specifik livssituation, ner till den djupaste som handlar om det existentiella kopplat till mänskliga grundvillkor. Och där, enligt existensfilosofin, finns inget som kallas ”omedvetet” – bara ”outforskat”.

Vi avslutar med ett passande Kierkegaard-citat för oss terapeuter:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte om jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och vill egentligen bli beundrad av den andra istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att härska utan att tjäna. Kan jag inte detta kan jag heller inte hjälpa någon.”

Christel Dopping, ordförande och regionansvarig för mellersta Sverige/Stockholm