Favorit i repris: Svante Björklund


Titta på Svante Björklunds seminarium från Psykoterapimässan 11 maj 2012 på Älvsjömässan i Stockholm

Psykosyntesförbundet visar föredraget: Förhållningssätt hos behandlare och patient – en underskattad möjlighet – Ett interaktivt seminarium

  • Är det möjligt att välja förhållningssätt?
  • Vad vill jag åstadkomma generellt i världen och
    specifikt i en behandling?
  • Är kongruens mellan det generella och det specifika
    nödvändigt?

Seminariet visar hur grundläggande värderingar påverkar förhållningssätt som jag har. Ett medvetet val behöver ske utifrån ett välinformerat och medvetet
ställningstagande. Seminariet inbjuder också till ett interaktivt utforskande av om och hur ett systemiskt både-och-perspektiv kan effektivisera och förkorta behandlingstider. Kanske behöver vi granska vårt förhållningssätt om och om igen.

Svante Björklund
psykosynteslärare, samtalsterapeut

Inspelat under Psykoterapimässan 11 maj 2012 på Älvsjömässan i Stockholm

Notera: Detta föredrag vänder sig till leg psykosterapeuter på Psykoterapimässan. Därav att ordet “patient” används i stället för “klient” som vi psykosyntesare använder.

Om inte filmen startar v.v. kopiera länken nedan och klistra in din webb-läsare.

http://www.youtube.com/watch?v=uwIQrkZ49A0&feature=youtu.be

 

Meningsfullhet – regionmötets tema


Meningsfullhet – regionmötets tema

Regionmötet den 19 april ägde rum hos HumaNova på Skeppsbron och det var en vacker kväll när vårsolen äntligen bjöd på värme och Stockholms inlopp låg utanför fönstren som en glittrade matta. Mötet bjöd på djup och höjd, där både knopp och kropp fick sitt, med en härlig spännvidd på ämnena sexualitet och existensfilosofi. Den gemensamma beröringspunkten kan sammanfattas med ordet meningsfullhet.

25 medlemmar hade lockats in i Utsikten från ett vårsoligt Stockholm för att nätverka och lyssna till två inspirerande föreläsare.

Malin Drevstam, sexolog, socionom och leg psykoterapeut tillika uppskattad lärare på HumaNova, höll en energifylld föreläsning om lust. Hon berättade bl.a. att sexfrekvensen går ner i Sverige (lägst är den dock i Japan), mycket för att vi i högre grad dras mot ”ansträngningslösa belöningar” (är sex inte tillräckligt belönande så slutar vi anstränga oss) och för att det är så mycket annat som lockar och pockar på vår uppmärksamhet. Lust- och njutningsproblem löses bäst med hjälp av avslappning, bl.a. att andas sig till en inre trygg plats och från den platsen ägna sig åt ett nyfiket utforskande (snarare än att gå in i prestation).

Kärleksspråk

Par har också olika ”kärleksspråk” och har därför svårt att hitta rätt i sin kommunikation. En övning är att sluta ögonen, andas, slappna av och därefter fråga sig: ”När känner jag mig som mest älskad?” När vi är på det klara med hur vi bäst tar emot kärlek är nästa steg att ge uttryck för det. Det är få partners som är tankeläsare och vi brukar vanligtvis utgå från vår egen mall i mötet med andra; vi ger på det sätt vi själva vill ta emot.

Här blir det tydligt att det finns olika uttryck – eller ”språk”, som Gary Chapman, författare till boken Kärlekens fem språk, har identifierat: fokus (1), gåvor (2), handling (3), ord/bekräftelse (4) och beröring/sex (5). Hur väl känner du till dina egna och din partners behov? På vems ”språk” uttrycker du din kärlek? 

Malin skriver också på en bok om anknytningsmönster kopplat till sexualitet. Men oavsett om vi är trygga eller otrygga, ambivalenta eller undvikande, leder oss mindfulness och medvetenhet om våra behov i en mer meningsfull och värdeladdad riktning.

Konsten att leva innerligt

Ann Lagerström fortsatte entusiastiskt på temat meningsfullhet med sitt filosofiska perspektiv på att vara människa. Ann är existentiell coach och ledarskapskonsult, utbildad i existentiell filosofi och psykologi. Hon har också mångårig bakgrund som journalist och författare, bl.a. på SvD:s Idag-sida och med boken Konsten att leva innerligt om existentialismens grundare Søren Kierkegaard (1813-1855). Hon inledde föreläsningen med att säga att vi alla har ”kastats” in i världen och därmed i en tid med meningsbärande möjligheter. Det innebär att välja att ta oss an uppgiften att leva och skapa mening. Denna meningsfullhet blir ett ”hemmabygge”, en subjektiv livssyn. Vi har dock alla gemensamma grundläggande förutsättningar, som det faktum att vi alla ska dö (1), att vi alla är i relation till allt som existerar (2), att vi är i ständig rörelse, dvs. en människa står aldrig still och förändras hela tiden (3), att vi alla ”byggs om” genom det vi är med om och det sätt på vilket vi möter världen (4) och att vi alla har frihet att välja, bl.a. hur vi förhåller oss till världen.

Ann hänvisar till filosofen Kierkegaard och vikten av att hitta sin sanning: ”Det gäller att finna en sanning, som är sanning för mig, att finna en idé för vilken jag vill leva och dö”. Det som Kierkegaard intresserar sig för är vårt förhållningssätt till det sakförhållande som är livet. När vi är äkta och innerliga i vårt förhållande är vi i sanning. Kierkegaard menar att det är varje människas primära uppgift att var sann mot sig själv. Först då är hon sann gentemot andra. Detta kallar han att leva innerligt.

När vi då känner ett obehag, ett inre ”skav”, är det att betrakta som ett rop på oss själva. Då behöver vi lyssna inåt för att i högre grad leva i samförstånd med oss själva. Jag behöver höra rösten (1), acceptera den (2), göra ett val (3) och sedan handla (4). Att ständigt vara i rörelse, trots den oändliga osäkerheten – det är en av grundbultarna i existentiell coaching. Den kan också röra sig på olika nivåer: från den ytligaste som kretsar kring en specifik livssituation, ner till den djupaste som handlar om det existentiella kopplat till mänskliga grundvillkor. Och där, enligt existensfilosofin, finns inget som kallas ”omedvetet” – bara ”outforskat”.

Vi avslutar med ett passande Kierkegaard-citat för oss terapeuter:

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det hjälper det inte om jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan, så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och vill egentligen bli beundrad av den andra istället för att hjälpa henne. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa inte är att härska utan att tjäna. Kan jag inte detta kan jag heller inte hjälpa någon.”

Christel Dopping, ordförande och regionansvarig för mellersta Sverige/Stockholm

Vad skulle kärlek vara utan vilja?


Vad skulle kärlek vara utan vilja?

Vad behöver vi mest här i livet? Tror att många spontant säger att det är kärlek i dess olika former och yttringar. Men det behövs något mer.

Jag har alltid varit en förhållandevis glad person som ser möjligheter i livet. När jag började studera Psykosyntes och utbilda mig till samtalscoach och samtalsterapeut var det för att jag trots det kände en stor längtan men inte riktigt visste vad jag längtade efter. Jag trivdes bra på många sätt men hade även ett tomrum och något som skavde inom mig. En del av mig kom då och då i kontakt med en längtan som ville något mer, men jag visste inte vad eller hur den skulle uttryckas. I samma period ville jag utvecklas i mitt yrkesliv.

Jag var ganska prövande inför Psykosyntesen i början eftersom jag kom från en professionell miljö där det lätt mätbara premierades och jag var ovan vid att få ett reellt gehör för andra viktiga värden – de så kallade mjuka som inte är lika lätta att mäta. Snabbt upptäckte jag att Psykosyntesen har något som jag uppskattar: En form av struktur, som ger utrymme till kreativitet och öppenhet utan att vara dogmatiskt eller fast. En vardagsnära och tidlös psykologi och filosofi. Trots att den såg dagens ljus för ungefär 100 år sedan. Grundaren, den italienske psykiatrikern Roberto Assagioli var en framsynt man, långt före sin tid. (I det mesta men inte i allt.)

Boken Om viljan

När jag började läsa hans bok ”Om viljan” var jag riktigt fast, hittade nycklar in till det tomma rummet. Det fylldes bland annat med min uppsats om ”Glädjefylld Vilja” men framförallt med alla tankar och möjligheter som finns i att utveckla viljan och tillämpa Psykosyntesen i vardagen.

Glädjefylld Vilja blev min symbol. Glädje står för energi och kärlek och Vilja står för val av riktning, förankring och genomförande. När det samspelar leder det till att jag lever ett liv som jag trivs med. De är två delar som inte klarar sig utan varandra. Kärlek utan vilja saknar riktning, blir kraftlös och Vilja utan kärlek blir dogmatisk och exkluderande. Tillsammans bildar de min inre kompass som gör att jag inte bara längtar och drömmer utan även kan prioritera, ta beslut och agera utifrån det jag tycker är viktigt.

Det finns mycket fint skrivet om kärlek, men inte så mycket om vilja därför började jag göra efterforskningar om hur vi uttrycker vilja. När jag skrev min uppsats fick jag fram många uttryck om viljan, bland annat de här.

Fraser som inte ger viljan någon positiv klang:

  • Den som gör det han vill gör sällan det han ska.
  • Det är inte bra att få sin vilja fram för ofta.
  • Din vilja finns i skogen.
  • Hur lätt är det inte att få sin vilja igenom – bara den är tillräckligt obetydlig.

Fraser som är ganska kloka:

  • Tala tyst om vad du vill göra, så kan ingen hindra dig.
  • Allt vi gör, gör vi av fri vilja – vår egen eller andras.
  • Alltid när vi inte vill, upptäcker vi att vi inte kan. (Arne Garborg 1851-1924)
  • Vår fria vilja kan ingen ta ifrån oss. (Epiktetos, Grekland år 50-140) 

Kanske en av de mest tänkvärda:

  • En del vet vad de inte vill, en del påstår sig veta vad folk vill och en del vad folk borde vilja. När ska vi lära oss vad vi själva vill?

Den sista frasen har jag tagit fasta på. Min primära önskan att möblera mitt tomrum har gjort att jag upptäckte min längtan och resultatet blev en uppsats som sedan ledde vidare till mitt företag och en del av min affärsidé.

Genom kurser coaching, workshops och föreläsningar lär jag ut ViljeUtveckling – metoder för hur du kan hitta och tillämpa sin Glädjefyllda Vilja. Utveckla ditt självledarskap och var tydlig mot sig själv och mot andra så att du främjar samarbeten och spar tid. Framförallt kan du med glädje och vilja genomföra det du längtar efter. Du hittar din energi och lyssnar till din inre röst – Du gör det du själv vill utan att det sker på bekostnad av andra.

Glädjefylld Vilja är ett förhållningssätt som har följt mig som en ledstjärna i mitt liv och i mitt företagande och när jag håller mig till det synsättet känner jag mig Fri och Stark som jag sedan döpte mitt företag till för 11 år. En del av min längtan som blev till verklighet med hjälp av kärlek, vilja, acceptans och mod.

Önskar att du får uppleva det du längtar efter!

Varm kram till er alla från Eva!


Foto: Bodelsdotter

Eva Swede
Föreläsare, samtalscoach och konsult
Fri och Stark AB. www.friochstark.se

(Viljan är en viktig del av Psykosyntesen. En av psykosyntesens 7 grundpelare. Läs mer om dessa om du vill i länken till det häfte som Psykosyntesförbundet har gett ut om dessa, Psykosyntesens 7 grundpelare.)

En ny klient


En ny klient

Sitter och väntar på en ny klient. Klockan är kvart i tio. Ljusen i hallen, samtalsrummet och på toaletten är tända. Jag har lagt fram nya tomma A4-papper och ställt två glas med friskt kallt vatten på det lilla bordet vid sidan om fåtöljerna. Tystnaden råder och jag sitter ödmjukt och väntar på den personen som för några dagar tidigare ringt och frågat om jag kan ta emot. Javisst, kan jag det, hade jag svarat!

Det knackar på dörren och jag går för att öppna. Vi hälsar och jag säger välkommen. Jag visar vägen och vi sätter oss i varsin fåtölj. Jag frågar vad klienten önskar hjälp med och klienten börjar berätta sin historia… Det tar lång tid för klienten att formulera sig men jag nickar förstående. ”Jag ser att det är inte lätt att tala om de här svåra upplevelserna”, säger jag. Vi får en fin kontakt. Klienten vill också veta lite om min bakgrund så jag berättar lite om mig och förklarar min psykosyntesiska grund i terapin genom att rita en bild som jag förklarar att grundaren för psykosyntesen Roberto Assagioli en gång ritat, det s k ägget som innefattar dåtid, nutid och framtid. Assagioli ville ha en bild av människans psyke att diskutera kring.

Psykologi med själ

Klienten blir nyfiken och jag ritar och berättar vidare; Psykosyntes är en ”psykologi med själ” och samtidigt en livsfilosofi. Ett systemiskt synsätt som strävar efter harmoni mellan kropp, själ, intellekt och känslor. Fokus ligger på det friska hos människan och svårigheter ses inte som begränsningar, utan möjligheter.

Kärlek, vilja, acceptans och eget ansvar tillsammans med längtan efter att nå sin potential och egen unika helhet utgör centrala delar i psykosyntesen. Som grund ligger sju grundpelare med metoder som består av; Avidentifkation, JAG, Vilja, Idealmodellen, Syntesen, Mitt Högre Omedvetna och SJÄLV. Dessa används för att utforska delpersonligheter, beteendemönster, styrande energier, inre konflikter, motsättningar, längtan och intuition i syfte att ”bli den du är”!

Jag förklarar och berättar vidare att vi kommer att ta upp alla dessa under resans gång i terapin.

Efter en timme senare kommer vi överens om att träffas igen.

När klienten gått skriver jag några anteckningar om mina känslor och lite vad som klienten berättat i en ny anteckningsbok som jag använder som journal. Skriver klientens initialer på framsidan och lägger undan den. Klienten har fått med sig några frågor av mig om bl a vad klienten hoppas på att få ut av samtalsterapin och svaren får jag vid nästa session.

~

Tar fram nästa klients anteckningsbok och tittar på klockan. Hon är en kvart över elva. Snart kommer klienten. Jag går igenom hur långt vi kommit. Skriver på en liten lapp vad jag tror skulle vara nästa steg för klienten. Få se senare om det kan passa…. Läser igenom sammanställningen jag gjort över klientens sessioner. Sitter en stund och tänker på nästa klients problem, känner empati för klientens sårbarhet så jag i lugn och ro och känner att jag är redo för att möta nästa klient.

Av Carina Larsson – Auktoriserad samtalsterapeut